climbingpics

Hög hälkrok Henrik!



Henrik Sundén på ett av hans riktigt bra försök på Mudcake, Rotviksbro.

Projekt norr om Utby


Området norr om Utby innehåller en hel del branter enligt kartan. Här testar Walker ett fint projekt nära Executive privilegies.

Gräv där du står


Man kan åka långt för att borsta nytt eller så kan man åka några kilometer, kolla den fastmonterade orienteringskartan och bara knalla fram till stenarna som pekas ut. Det finns sten!

...and the blue horizon, Rotviksbro


Walker provar på ...and the blue horizon, Rotviksbro.

Den första krimpen på det andra taket


Kim hittar krimp men tappar häl på Det andra taket. Ett bra problem.

Mudslide Slim igen, Rotviksbro


Walker på dynamiskt flytt #3 på Mudslide Slim,Rotviksbro, engagerat spottad av Henrik.

FA på Jazzbyxablocket

Är det möjligt? Ja det är faktiskt möjligt. Efter att ha genomlidit förstabestigningar i jympaskor, springandes, utan händer och säkert en massa andra dumheter fick den stackars Jazzbyxa i helgen genomlida sin första rövbestigning. Kim jobbade hårt på flytten men det var jag som till slut tog hem skaplen.

FAA (First Ass Ascent) Peter Erhard 2014. Våga inte komma och retroclaima.

Mudcake, Rotviksbro



Walker mitt i det dynamiska slänga-upp-hälen-ovanför-händerna-flyttet under förstabestigningen av Mudcake, Rotviksbro. Hugade spekulanter bör kontrollera smutsstatusen på urtoppningen innan de ger sig hän.

Det första och bästa taket

Under Det första taket har det grillats på climb in sedan mammutarnas tid, något som märks på problemnamnen runt omkring. På bilden kramar Erik Grandelius sig ut genom överhänget under förstabestigarens överinseende.

Mathias och tjuren


Mathias på Ferdinand, Kjugekull.

Visst kan en fråga sig om en dags klättring i Kjugekull är värt bilfärd och dylikt hasslande. Är det verkligen så bra att en kan tänka sig att köra tre och en halv timmes enkel väg utan att vara säker på att det ens är torrt? Efter den gångna helgens aktiviteter kan jag bara svara otvetydigt, ja.

En hel dags klättring i (jo faktiskt) torra förhållanden. En kväll med middag i form av cowboysargryta med tillhörande öl i skogen och, icke att förglömma, ömmande hösthud på fingertopparna. Att vi dessutom såg (1) två vinbärssnäckor, (2) en bålgeting, (3) en salamander, (4) en bärfis och (5) ett helt fält fullt av livs levande pumpor, var bara grädde på moset.

För mig är en klätterresa inte bara klättring, det är också allt runt omkring. Sällskapet, dynamiken, atmosfären, kamratandan är alla komponenter minst lika viktiga som klättringen i sig. En klätterresa är lite som att gå på bio. Filmen kan vara hur bra som helst, men utan schysta popcorn kan en lika gärna vänta på DVDn. 
Typ.

Tack Fredrik, Mathias och Daniel för en finfin helg!