Vårt innehåll är ditt

Creative Commons License

Spökjuret


Martin sänder Inte illa pinkat av en trähäst i mycket god stil.

Plötsligt var han bara där, utan förvarning annat än den spöklika ilning som rasslande tog sig längs min ryggrad och upp i nackhåret; Martin "Juret" Jurander. Efter att ha spenderat tre hårda dygn vid Brotaket kom han smygande vid Railproblem, endast för att säga hej, inget annat. 

Med sliten hud, tejpade anklar och utan Brosänd i påsen svepte han en rejäl dos kaffe och sedan var det som om det sade "klick" i skallen på karln. Som han klättrade, som han pressade och, inte minst, som han inspirerade. 

Vi andra bara skakade på huvudet. Fattade ingenting. Och så från en sekund till en annan var han borta, lika plötsligt och ljudlöst som han dykt upp. 

Vad var det egentligen som hände? Till dags dato är det fortsatt ingen av oss som vet.

Dela:

2 kommentarer :

Petter sa...

Så jävla fint!

Anonym sa...

Gött Martin, axeln verkar funka fint!
Tomas